tisdag 31 mars 2015

Chokladsnittar

Åhå, vilken dag jag haft på jobbet idag alltså. En av våra kära pojkar hade snott en nyckel som var borta i flera timmar (vände upp och ner på hela dagcentret) och på slutet var han på rymmen också. Det löste sig till slut och jag fick en stor kram och en puss på kinden innan jag åkte hem, haha. Älskar mitt jobb alltså, varje dag är ett nytt äventyr!

När jag kom hem skulle jag egentligen bara in genom dörren och vända för att ha lektion men hela min kropp sa emot. Fortfarande sjuk alltså. Ansiktet flammar upp titt som tätt och känner mig så himla tung i kroppen så fort jag slappnar av så jag och Felix bakade chokladsnittar istället. De närmaste dagarna (utom en timmes risketta på torsdag) ska jag bara vila, vila, vila.


lördag 28 mars 2015

Högskoleprovsgrubbel

Hallå bloggen. Haft en lång dag idag då jag suttit från kvart i nio till kvart över fyra med högskoleprov. Gjorde provet första gången i höstas då jag var inne i depressionen och dessutom hade panikångest och torgskräck samtidigt. Minns den eftermiddagen så väl. Så fort jag klev in genom dörren hemma kom panikångesten. Jag hade inte vågat slappna av innan dess och det var otroligt jobbigt. Jag var hur nöjd som helst med mina 81 rätt av 160 uppgifter. Trodde provet rättades så enkelt som att hälften rätt = 1,0 poäng av maxpoängen 2,0. Fick dock 0,80 i poäng så jag antar att vissa uppgifter är mer värda än andra? Någon som vet?

Idag har jag haft mer energi men dessvärre svåra koncentrationsproblem. Varje bladvändning, ljud av någon som suddade eller hostade gjorde att jag fick läsa om den meningen jag hade börjat på.
De två första proven fick jag panik i då jag inte hunnit med mycket alls när det var fem minuter kvar av provtiden så det blev en del chansning i slutet. Dock fick jag reda på nu när jag kollat igenom facit att det var dom två proven som gick bäst?! Vad hände? Blev så otroligt besviken då jag denna gång fick 78 rätt av 160, alltså tre mindre rätta svar än sist och tänkte att hela den här dagen har varit helt onödig. Jag hade en ganska bra känsla när jag åkte hem men den raserades efter att jag rättat mina svar själv här hemma. Förhoppningsvis har jag kanske svarat rätt på frågor som ger mer poäng så jag kanske kan höja mig lite lite. Blir otålig att vänta i hela fyra veckor på svar! Gah.

Jaja. Någon gång lär motgångarna vända. Är bara så frustrerande att stå ut.

Min drog. ♥

fredag 27 mars 2015

Mitt helghoroskop

Blir alltid lika förvånad när horoskop stämmer så väl. Horoskopet nedan kommer från den här fantastiska bloggen som jag rekommenderar er varmt att följa om ni är lika sålda på astrologi som jag. Eftersom jag är cusp (född mellan två tecken) så läser jag även lejonet trots att jag är född som jungfru. Idag stämmer dock jungfrun bäst. Har hela dagen varit enormt känslig för alla ljud och intryck, haft lust att stänga in mig i en ljudisolerad koja i skogen så att mitt huvud och mina sinnen kan få ro. Det höll på att sprängas där ett tag, utan att överdriva. La mig i min säng med hög volym i lurarna för att stänga ute alla ljud utifrån och låg där ett bra tag i min ensamhet. Bara ett litet klirr från köket ville förstöra hela min tankeverksamhet. Ibland behöver jag bara få vara med mig själv i tystnad och det är svårt i ett hem med två föräldrar, fem syskon och en pojkvän. Dessa dagar är jag inget rolig att vara med alls, vet inte om hela grejen beror på ADHD (står i kö för utredning), medicinbiverkningar eller bipolaritet. Det är så svårt att veta varför jag beter mig på vissa sätt och när humöret svänger så extremt.

Över till nästa grej: det står om "stress inför en skoluppgift" vilket också stämmer punkt till pricka. Skriver ju högskoleprov imorgon! Gah. Läskigt.

torsdag 26 mars 2015

Arg

Både igår och idag har varit riktiga skitdagar, milt uttryckt. Vet inte vad det beror på, igår grät jag för att jag tappat bort min enda whiteboardpenna liksom. Idag är jag ledsen för att jag snart är 22 år, har inget körkort, inget jobb (vikariaten kommer ju lite hipp som happ, ingenting är säkert), jag bor hemma hos mamma och pappa och min ekonomi är kass efter att ha varit sjuk sen i september. Känns som jag sitter fast i en bur medan alla runt omkring lever sina liv för fullt. Jag känner mig bara så... ensam och hjälplös. Fittliv.

tisdag 24 mars 2015

Tre svarta

Har varit en lång och mixad dag idag. Blandat med jobbigheter då en närstående är sjuk, men också roligheter i form av shopping och pusselläggande. Fick med mig tre svarta ting från stan som ni kan se här under. Äntligen har jag hittat en svart kjol jag trivs i!

Sminkväska H&M // Shorts H&M // Kjol BikBok

måndag 23 mars 2015

En måndag

Min dag: långpromenad i Kvarna med Jonna och hundarna (åh, ni ska se stället alltså, nästa gång åker kameran definitivt med!), en kort powernap, köp av två nya pussel och ett träningspass på en timme som gick över förväntan. Brukar flåsa till tusen och tycka att den sista kvarten är olidligt långsam men idag gick tiden himla fort. Alltid lika roligt när kroppen hänger med och orkar mer!

Nu är det soffläge och nya Veckorevyn som gäller. Sen börjar finalveckan i Farmen. Är så ledsen att Ida åkte hem igår, vilken katastrofal vändning alltså. Håller tummarna att Alex eller Örjan tar hem det istället! #nörd


söndag 22 mars 2015

Frukost

Har haft en väldigt slapp och lite seg helg faktiskt, men antar att såna behövs också. Lagt mig rätt tidigt men vaknar ändå runt elva-tolv på morgnarna. Är lite frustrerande faktiskt att jag behöver så mycket sömn. Sover mellan 10-12 timmar varje natt vilket är väldigt mycket. Funderar på om jag ska minska lite på sömnmedicinen eller så är det bara så att kroppen vill ta igen all dålig sömn från depressionen. Who knows.


Min härliga frukost idag: vaniljte och en tallrik kefir, müsli, chiafrön och jordgubbar. Längtar efter svenska söta jordgubbar nu! De man köper på affären nu är lite vattnigare och mer åt det sura hållet men det får duga så länge.

fredag 20 mars 2015

Hur typiskt

Snacka om besvikelse! Hade klockan på nio imorse då jag ville ta del av solförmörkelsen, står på min bucket list och allt. Vad händer? Vaknar upp till slask och det snöar! Åh, vad besviken jag blev. Såg att det blev lite mörkare vid 10-11 men det räknas liksom inte. Lär nog åka utomlands och uppleva det på riktigt.

Nåja. Har iallafall kört mitt konditionspass och nu ska jag ta tag i min skoluppgift. Läser en kurs om palliativ vård (vård i livets slutskede) just nu och det är himla intressant. Ramlade in i en frågeställning med mig själv om organdonation och så. Jag tycker det är grymt fint att donera om man har möjlighet men för mig är det inte alls lika självklart att ge bort mina organ när jag dör. Det är en jättesvår fråga och många ser det nog som egoistiskt att inte donera men mitt andliga jag är inne i ett annat spår. Ska klura vidare på det.

Så här fint hade vi det igår, jag och mitt hjärta!

torsdag 19 mars 2015

Världen är ätstörd

Kroppsidealet på 90-talet var att vara smal. Överallt förutom på tuttarna i princip. Idag är vi inne i en "strong is the new skinny"-trend där extrem träning, muskelbyggnad och proteinrik kost tagit över helt och vi verkar tycka att det är okej. Det är det inte. Vi har bytt ett ideal mot ett annat och jag är inte ett dugg förvånad att både tjejer och killar i väldigt unga åldrar drabbas av ätstörningar. Ideal är alltid farliga, oavsett vilken del av kroppen fokus ligger på. Instagram flödar av gymsjuka människor och varje bild på en pizza, en godispåse eller en näve chips ska alltid förklaras med "jag har inte ätit det här på x antal månader men det är gott ibland" eller "den här kvargen är godare än den andra för jag gillar inte sött". Det är nästan så att det har blivit pinsamt att gilla sötsaker. Vid fikabordet förklaras en tårtbit med "usch, nu åt jag för mycket", "den var alldeles för söt för mig" eller "jag brukar inte äta sånt här" som om det inte vore okej att tycka att det är gott, inte okej att äta det. Det som sticker ännu mer i mina ögon är när föräldrar slänger ur sig dessa kommentarer framför sina barn. För ett barn ska en tårtbit vara en tårtbit, en sallad ska vara en sallad. Det är bra så! Du blir inte en bättre människa för att du bor på gymmet eller avstår från bullarna på jobbets fikarast. Du blir inte bättre heller av att äta den där bullen och att inte motionera alls. Ser ni vad jag försöker komma fram till? Låt barn få vara barn, bespara dem era ursäkter och utläggningar om varför du äter som du gör och låt mat vara roligt spännande och experimenterande. På det här sättet kanske du slipper sitta på en psykiatrisk avdelning i framtiden med ett magert barn som är så undernärt att hon/han får sitta i rullstol och tvångsmatas med sond. Jag är allvarlig, skärp er!

onsdag 18 mars 2015

Pluppis

Slapp dag. Gått till skolan och försökt fixa ett betyg som har glömt läggas in och nu håller jag, mamma och Jonna på att göra köttfärspiroger till middag. Ska bli riktigt gott.

Morgondagens planer är ett möte med min distriktsjuksköterska där vi ska diskutera medicin, och att boka risketta. Är verkligen dags att ta tag i körkortet nu. Kommer jag in på högskolan i höst så vill jag verkligen ha det klart. Planen är att köra risketta nu, och eventuellt halkbana, och sen ta en två veckors intensivkurs i sommar. Hoppas hoppas att jag får det gjort denna gången och att inte depressioner och diverse psykisk ohälsa ställer sig i vägen igen. Är dags nu! Längtar så till den dagen jag kan slänga hela körkortsångesten i papperskorgen.


Här har ni en parvel som verkligen gillar att åka bil, haha.

Psykiatrins baksida

December 2011 till mars 2012 var jag inlagd för första gången på en psykiatrisk avdelning i Falun. Jag hade varit sjuk i anorexi i ungefär tio månader efter att ha blivit utsatt för ett sexuellt övergrepp och hade ett alldeles för lågt BMI tillsammans med en djup depression och självmordstankar. Min anorexi kantades av inslag av bulimi då jag emellanåt hetsåt och kräktes. Kroppen skrek efter näring vilket gjorde att jag ibland inte kunde stå emot mat men ångesten efteråt var så stor att jag alltid kräktes upp det igen. Jag hade alltid hållt alla känslor inombords i någon förvrängd tanke om att man inte får gråta eller vara arg offentligt, att människan var en skyltdocka som skulle vara smal och glad. En dag hade jag kräkts efter middagen och såg att maginnehållet var blandat med blod. Trots att jag visste att sjukdomen var farlig så var jag så djupt inne i den att jag inte kunde sluta. Man kan jämföra det med en alkoholist. Jag missbrukade mat men till skillnad från alkoholisten kunde jag inte bara sluta äta. Jag var som en alkoholist som tre gånger om dagen satts ensam på en bar där jag endast fick dricka en öl och inget mer. Det är en svår situation som krävt många års bearbetning.

Den dagen jag hade kräkts på avdelningen gick jag emot alla tankar jag hade om att det skulle vara fult att visa känslor. Det lilla modet jag hade kvar i kroppen använde jag till att gå upp till nattpersonalen och faktiskt berätta vad som hänt. En av kvinnorna satt sig lite avsides med mig och jag kände att äntligen, hon kanske kan få mig att må bättre. Men istället för att stötta och pigga upp mig drog hon på sig en irriterad ton och räknade upp alla konsekvenser min sjukdom kunde få.
"Du kanske inte kommer kunna få barn, du kommer förstöra dina tänder, få hjärtproblem..." och så fortsatte hon för att trycka in i min dumma skalle att jag borde förstå bättre. Att jag borde tänka på de kvinnor som utan sjukdom inte kan bli gravida för det är minsann inte deras fel.
Jag gick aldrig och bad om stöttning igen, samtidigt som överläkaren fnyste åt min sjukdom under läkarmötena och sa att "äh, du är ju inte farligt mager precis" och gav mig en felaktig dos av sömnmedicin som gjorde att jag inte ens klarade av att äta frukost dagen därpå.

Under de tre månader jag var inlagd fanns det en annan tjej som också var på avdelningen. Hon kom dit tre gånger under tiden jag var där, hade små barn hemma och hade skurit sig så illa att såren hade fått lov att sys. Varje gång hon kom in hade hon försökt ta livet av sig och varje gång blev hon utskriven efter ett par dagar. Bara så där.

Anledningen till att jag berättar det här är för att belysa att dessa situationer inte är ovanliga. Tvärtom, det här händer ständigt. Rekommenderar alla att gå in på @psykiatrin på Instagram och se hur verkligheten ser ut egentligen, bakom den fasad som satts upp med regler, lagar och "god omvårdnad" som det pratas så fint om. En sjukdom är inte en sjukdom mindre för att den inte syns.

tisdag 17 mars 2015

GLAD

Haft en riktigt bra dag idag. Både Marie och min klasskompis utbrast i början på lektionen att jag såg mycket piggare och gladare ut. Blev jätteglad att höra det! Uppåtgången från den här depressionen har gått i rekordfart om man ser från när jag fick hjälp på riktigt i början av januari. Att sitta på psyk ger faktiskt mycket gott trots att det är en ganska grå och deppig plats att vara på. Två veckor istället för tre månader är också en extrem skillnad.

Vädret idag har också varit helt perfekt så jag promenerade både till och från skolan. Efter det har jag tränat och sprungit runt och sjungit här hemma. Åååh vad jag har saknat det!

Nu ska jag heja fram Ida på Farmen framför tv:n och gosa med Bosse och Felix. Puss!


Även mitt hår har vuxit till sig en del. Längtar tills den här lilla tofsen blir längre ;-)

måndag 16 mars 2015

Bäverjakt

Tro det eller ej, men två kvällar i rad har jag hängt på Felix och Stoffe på bäverjakt! Jag tycker det är döspännande när man ser bävrarna simma runt i vattnet och samla pinnar, så himla söta. Förstår verkligen tjusningen i jakt men jag skulle själv aldrig kunna döda ett djur. Det är way too magstarkt för mig. Och hittills har bävrarna fått leva som tur är, haha.

Det är när man ser dessa vyer som man inser hur vackert Dalarna är.
Felix spanar efter bävern som simmar runt. Den syns som en vit liten fläck i vattnet brevid granen. ♥

Mot stan

Börjar dagen med en tripp till Borlänge med syster och Liam. Favvobyxor och mina nya rosa converse är på! Trevlig måndag allihop.


lördag 14 mars 2015

Känslan när...

... man kör fitnessfighten månaden ut och pappa kommer hem med ett kilo Nutella. Alltså!!! Nåja, halva månaden kvar bara. Får nöja mig med Felix dundergoda pepparrotskött till middag och min kära Coca-Cola Zero. Inte fy skam det heller.

Mellofavoriter

Mellofinal idag! Har förberett med att skära upp lite grönsaker och blandat ihop dipp att mumsa på till senare. Får se om systrarna kommer förbi och kollar med oss, Felix och Daniel är ju ute på bäverjakt (how fun, haha).

Här nedan har ni mina två favoriter! Fast hoppas lite lite mer på Jon Henrik än Mariette. Tycker samiska är så himla vackert och trots att man inte fattar ett skvatt så lyckas han alltid förmedla så himla mycket känslor och det är döhäftigt. Ska jag däremot säga vad jag tror snarare än hoppas så tror jag att det är antingen Jon Henrik, Mariette eller Måns som tar hem det. Vad tror ni? :-)

fredag 13 mars 2015

Chill fredag

Haft en riktig chillpilldag idag. Har lagt allt vad arbete och träning heter på hyllan och tänker göra imorgon också för att vila upp mig ordentligt inför kommande vecka. Så vad gör man en slapp fredag som denna? Njuter av solsken, gosar med hunden, beställer pizza och knäpper några bilder på syster. Nu har Felix också kommit och gjort mig sällskap i soffan. Mys!

torsdag 12 mars 2015

Room details

Torsdag. Vaknade av att en sjuksköterska ringde mig för att boka tid för bland annat medicinuppföljning och informationsmöte kring bipolaritet. Antagligen blir det en period av nedtrappning och byte av medicin snart. Ser inte framemot nedtrappningen då jag hört av många som äter samma medicin att den är allt annat än rolig, men slutresultatet lär ju bli bättre om jag får en annan som funkar bättre.

Efter frukost fick jag ett ryck och städade mitt rum som såg ut som ett bombnedslag, tränade ett pass styrka, åt mellis i form av färskpressad apelsin och banan, och tog sen en liten prommis med systrarna och Bosse. Nu längtar jag efter maaaat och att Felix ska komma tillbaka hit till helgen. ♥

måndag 9 mars 2015

Det är fint

Åh, låt detta väder fortsätta så här! Började dagen med en långpromenad med mamma, pappa och Bus i solskenet. Så himla skönt att slippa vinterjackan och att kunna sitta ute utan att frysa. Mår så himla mycket bättre när det är fint väder ute.

Efter promenaden körde jag ett styrkepass med fokus på armar och lite mage. Tror faktiskt att jag har varit lite för ivrig med styrketräningen ända sedan jag började i början av månaden, så ska låta musklerna vila i två dagar nu så de hinner återhämta sig. Kliar det ändå i fingrarna så får jag hålla mig till endast kondition.

Förutom det så har jag ätit våfflor (nomnomnom) och pratat med en kollega och satt upp mig som vikarie på dagcentret igen! Det är ett stort steg för mig och det är lika läskigt varje gång att komma igen efter en depression men just nu känns det bara toppen faktiskt. Älskar dagar som dessa!

söndag 8 mars 2015

Tävling hos Foki

Brukar vanligtvis inte delta i tävlingar men när jag såg Fokis tävling där man kan vinna en splitterny iPhone 6 så kan jag ju inte låta bli! Har lyckats haft sönder min ena telefon en gång redan och den jag har nu (fyran) har jag tappat ute i snön men har haft sån himla tur att ärliga och fina människor har lyckats få tag i mig så jag fått tillbaka den, haha. Dock laggar ljudknappen lite då och då, rätt störande, men det går ju att leva med. Sen tackar man ju inte nej till att byta upp sig direkt.

I tävlingen ingick det att man skulle välja en Halloweenutstyrsel från Evas Underkläder som man tror skulle passa Foki. Kikade igenom en hel del men tycker ändå att den här sjuksköterskedräkten var snyggast! Söt med vippig kjol, något jag direkt associerar med henne. Sen går det att göra outfiten helt ny med ett par färgade linser om man vill ha det ännu mer docksött eller kanske zombieaktigt.

Nu är det bara att hålla tummarna!

Maskeradoutfit - finns här.

Jag är en Tiger och en Ior

Det finns ett känt citat inom bipolärvärlden som säger att "varje dag man vaknar upp vet man inte om det är Tiger eller Ior som kommer göra beslut åt dig" och det stämmer så väl. Tiger står för hypomanin, sprallighet, eufori, spontanitet, hyperaktivitet och en grandiositet som får dig att känna dig som superwoman. Att du kan och kommer att klara vad du än tar dig för.
När Ior däremot knackar dig på axeln dras all energi ur dig, du känner dig som ett urladdat batteri. Tillvaron blir svart, ibland funderar du på vilket sätt som är bäst att dö på, du kanske tar en hel karta av vad du hittar i medicinskåpet, kanske slår eller skär du i dig själv i ett desperat försök att känna något annat än ångest.

Jag har räknat att denna depression har tagit ett halvår av mitt liv. Ett halvår av isolering från omvärlden och allt vad som kan kallas för ett socialt liv. Jag har kippat efter andan efter att ha gått tvåhundra meter, tagit omvägar så fort jag sett att jag riskerar att möta någon efter vägen. Jag har desperat försökt hitta lyckan i det som jag annars älskat men har mötts av samma tomhet och meningslöshet om och om igen. I desperation.

Bipolaritet är inget skämt och jag blir rädd när jag hör att det är en av världens tio mest handikappande sjukdomar. Jag avundas de människor som slipper ha detta mörker som drar in över en i livet. De som klarar av att leva ett normalt liv. De som jobbar, som har bildat familj, som sökt sig utanför sin trygghetszon och vågat satsa på sina drömmar. De som har ett socialt liv, som umgås förjämnan och är lyckliga.

Mitt liv har bestått av ett socialt liv som raserats när Ior tagit över. När Tiger hoppar in lyckas jag bygga upp det på nytt, för att det senare ska raseras igen. Det går runt i cirklar, om och om igen. Snart börjar påbyggandet igen men denna gången vill jag att ni ska veta att jag bryr mig! När jag inte svarar, skjuter upp, tappar kontakt, struntar eller bortförklarar så har sjukdomen ett övertag över mig. Ofta uppfattas jag nog som ointresserad, obrydd. Det är jag inte, jag vill bara skydda omvärlden från det mörker sjukdomen drar in mig i. Jag vill skydda er men istället förlorar jag.

Den här sjukdomen är en himmel och ett helvete. Jag älskar den och hatar den. Jag är en Ior och en Tiger. Jag bryts ner och klamrar mig upp. Nu är det dags igen. Vinna tillbaka det liv jag redan förlorat så många gånger.

Internationella kvinnodagen

Det är en viktig dag idag. En dag jag inte uppmärksammat särskilt mycket tidigare men som är ett perfekt tillfälle att belysa de orättvisor som finns i världen endast på grund av vilket kön du är född i. Det jag mest vill upplysa med dagen är alla kvinnor som dagligen lever i en relation med psykiskt, fysiskt och/eller sexuellt våld. Det här är en dag för oss som blivit utsatta för mäns våld mot kvinnor. En dag för dom som blir kränkta, utfrysta eller hånade av människors fördomar om det svagare könet. Det är idag då vi ska stå starka och få samhället att ta oss på allvar. 

Vi ska vara stolta att vara kvinnor!

lördag 7 mars 2015

Andra chansen

Idag är det andra chansen! Tycker det är lite roligare än deltävlingarna, få höra alla låtar och se alla uppträdanden en gång till. Vet inte riktigt vilka jag hoppas går vidare än men Hasse Andersson var största överrumplandet i år! Blir nostalgisk av hans låt trots att den är helt ny, haha. Är så många bra i andra chansen i år så det blir riktigt spännande.

Annars så har dagen gått åt till tre korta hundprommisar, njuta/våndas av träningsvärk, längtan efter att håret ska växa ut nångång och en dundergod middag bestående av baconlindad kyckling, hasselbackspotatis och champinjonsås. Mumma.


Trevlig lördag mina vänner!

fredag 6 mars 2015

När kroppen är anti-ananas

Alltså mitt gottishandlande idag gick allt annat än bra. Wildchipsen smakade inte alls som jag förväntat mig, har antagligen blivit för bortskämd av Felix som köper eller gör torkat kött själv, så blev rätt besviken. Ananasen smakade däremot underbart! Älskar färsk ananas (har dock bara ätit det en gång tidigare) men insåg efter idag att jag inte tål det. Åt två skivor innan jag fick lov att ge upp. Tungan började stickas, sved som tusan i mungiporna som blev helt röda, läpparna kändes som att ta i ett öppet sår och så dök en märklig knöl/blåsa upp på underläppen. Alltså vad är det här?! 


Ser rätt fint ut på bilden va? Fick nöja mig med bara tidningen och min kära Redbull till slut, haha.

#livetärorättvist

Ljuvliga fredag

Berättade för er att jag beställde hem två par jeans från Dr Denim för någon vecka sen. Valet var inte så svårt när jag drog på mig dessa jeans! De var i samma modell båda två men dessa var av nån anledning mycket skönare (och roligare). Älskar dom!


Nu ska jag inviga dom med en tripp till Borlänge med storasyrrorna. Ska förnya mina p-piller och köpa lite gott till i helgen bland annat. Åh, vad jag älskar dessa dagar! Depressionen känns miltals bort.

torsdag 5 mars 2015

Hundjakt

Puuuh, vilken morgon jag haft idag. Vaknade vid tio och gick strax efter ut på morgonpromenad med Jonna och hundarna. Det slutade med tre timmar ute i skogen, skorna fulla av snö och febrilt letande efter Ralf som sprang bort. Jakthundar alltså, haha. Hittade honom till slut utanför vårt hus som tur var, efter sisådär två timmar. Pappa, Felix, Linda och Rasmus hjälpte oss att leta ett bra tag och på slutet även förskolebarnen som var ute på utepass. Så gulliga som sprang runt och ropade och letade upp hundspår i snön. Det gjorde min dag lite!

Nu har lugnet efter stormen infunnit sig iallafall, maten står på spisen och är snart färdig att ätas. Blir stekt potatis och fläskfilésås, mums! Får se om det blir ett kort styrkepass i eftermiddag eller om jag tar det imorgon :-)


tisdag 3 mars 2015

I det blå

Vilken dag jag haft idag. Vaknade för första gången på ett halvår och kände mig någorlunda utvilad! Går inte att beskriva den lättnaden alltså. Var nog så uppe i det blå att hjärnan inte riktigt hängde med. Gick nämligen till skolan en timme för tidigt, haha. Kaos. Gjort så förut också, fast kommit en timme försent och undrat var fasiken alla håller hus. Virrpanna much?

Skoldagen är nu över, läxan gjord och så har jag fått i mig en del frisk luft också. Idag är det den perfekta TV-dagen så jag har en hel massa kul att se innan läggdags. Älskar såna kvällar!

Förövrigt så längtar jag som en tok efter våren. Dessa himlar...

måndag 2 mars 2015

Vårväder

Andra mars idag (grattis till syster som blir 23!) och vi har haft turen att ha det lite soligt idag. Har sagt det förut men det är sjukt vad jag påverkas av vädret. Behövde verkligen de solglimtar vi haft idag.

Annars då? Krigar på med träningen. Har sjuk träningsvärk i framför allt benen sen igår. Tog ett pass idag också och en promenad med Bosse, mamma och Jonna. Fitnessfighten som syrran kör innebär ju träning en timme varje dag men jag kör mitt eget race och tänker inte köra på lika hårt och strängt, så imorgon blir det vila. Ska bli intressant att se hur det här påverkar mina muskel- och ledsmärtor och se om även bipolariteten mår bättre. Vet att många mår bättre av rätt kost och motion men vad som är rätt är ju väldigt individuellt.

Nu blir det soffläge med senaste numret av Veckorevyn!